Print Print Sänd länk Bookmark and Share

Blicka in i energiframtiden

VTT har sedan 1999, som en bas för energidiskussioner och beslutsfattande, via energiböcker erbjudit bakgrundsinformation om energianvändning och energiproduktion samt utveckling av energisystem och energiteknik, åt såväl företag och samhälleliga beslutsfattare som medborgare som är intresserade av energifrågor. Seriens senaste bok, den under våren publicerade Energy Visions 2050, behandlar energisektorns långsiktiga utveckling fram till år 2050, ur ett globalt perspektiv. Den är ett exempel på VTT:s prognos- och scenariearbete, som hjälper branschens aktörer att förbereda sig för den kommande utvecklingen.

Energy Visions 2050 innehåller bedömningar av teknikutvecklingen och framtidstekniker, och täcker hela energisystemet, alltså energiresurserna, energiproduktionen och slutanvändningen samt tekniker för transport och distribution av energi. I boken har man också komponerat separata visionära faktarutor, i vilka man presenterar idéer, vars genomförande eller allmänna förekomst före år 2050 inte nödvändigtvis verkar sannolika.

En bättre energieffektivitet, förnybar energi med små utsläpp

Scenarierna i Energy Visions 2050 visar att man kan hejda klimatförändringen genom teknikutveckling, teknikanvändning och ett internationellt miljösamarbete, även om det förutsätter en förnyelse av hela energisystemet före år 2050.

Nya lösningar finns redan i sikte för förbättrad energieffektivitet och övergång till förnybara energikällor med små utsläpp. Redan kommersialiserade tekniker erbjuder rikligt med besparings- och effektiviseringsmöjligheter. Exempelvis inom byggnadssektorn möjliggör den befintliga kommersiella tekniken en förbättring av uppvärmningen med tiotals procentenheter, medan den typiska kostnadsökningen är några procent.

Spektret av tekniker och energikällor som används inom trafiksektorn kommer att breddas i framtiden. Redan under det kommande decenniet ökar möjligheterna att gå över till hybrid- och elbilar, och andelen biobränslen kommer att öka. Vätedrivna bränslecellsbilar ses softa som en långsiktig lösning inom trafiksektorn. En osäker teknikutveckling och politiska ställningstaganden inverkar stort när det gäller trafiken.

I scenarier med inriktning mot att hejda klimatförändringen bedöms de globalt mest betydelsefulla elproduktionsteknikerna fram till århundradets mitt vara vindkraft, kärnkraft baserad på den befintliga fissionen samt koldioxidens separering och lagring (CCS) med början under 2020–2030-talen, och framstegsvänliga, på återvinnings- och biomassabränslen baserade, samproduktions- och blandförbränningstekniker. Utan stödåtgärder börjar utnyttjandet av solstrålningen i scenarierna öka betydligt med början under 2040–2050-talen, och blir ännu mer betydande mot slutet av seklet. I scenarierna börjar framstegsvänliga kärnkraftverkstekniker erövra en del av världens elproduktion under senare hälften av seklet. Hit hör fissionsbaserade kärnkraftverkskoncept som utnyttjar uranresurserna ännu effektivare än nu, och en fusionsteknik som befinner sig i en tidig utvecklingsfas.

VTT har ett intimt samarbete med industriella och övriga inhemska och internationella partners för utveckling av nya energitekniker.

Teknikinvesteringar krävs för att trygga framtiden

Energy Visions 2050 har skapats som ett resultat av ett brett nationellt och internationellt samarbete. Från VTT har tiotals experter inom olika teknikområden deltagit, och projektets andra forskningspartner har varit Statens ekonomiska forskningscentral VATT. Projektet ingår i Tekes ClimBus-program, och dess finansiärer har varit Tekes, VTT och VATT.

De presenterade scenarierna baseras på omfattande modellberäkningar, som har gett globala scenarier av världsekonomins strukturella förändring, energisystemets framtida struktur och ett effektivt hejdande av växthusgasutsläppen. Scenarierna är ändå inte prognoser om framtiden. En utveckling i överensstämmelse med den presenterade förutsätter investering av tusen miljarder euro för att hejda klimatförändringen, och mer än hälften av investeringarna skulle ske i utvecklingsländer. Utvecklingsländerna och industriländerna måste lösa frågorna om hur klimatförändringen ska hejdas och hur bördorna ska fördelas. Teknikutvecklingen förutsätter likaså satsningar på forsknings- och utvecklingsarbete. Å andra sidan skapar investeringarna nya industribranscher och arbetsplatser.


Mer information

Satu Helynen
Teknologidirektör
+358 20 722 2661

Mer information

Satu Helynen
Teknologidirektör
+358 20 722 2661