Print Print Sänd länk Bookmark and Share

Framtidens energiteknik

Morgondagens klimatpolitik kommer att vara en viktig drivkraft för den energiteknologiska marknaden. För att få bukt med klimatförändringen måste man övergå till ett energisystem som påsikt knappast har några utsläpp alls. Detta innebär i sin tur en belastning för hela nationalekonomin men skapar en enorm marknad i synnerhet för teknologi inom sektorn förnybar energi och för energisnåla lösningar. VTT stöder beslutsfattande i energisektorn bland annat med scenarier om effekterna av minskade utsläpp samt med utvecklingen av ny energiteknik, till exempel nya lösningar för ökad driftsäkerhet i vindkraftverk.

I den av VTT koordinerade studien utvärderades med hjälp av scenarier efterfrågan på finländsk ren energiteknologi globalt och i olika geografiska regioner i ett läge där klimatpolitiken stramas åt allt mer.

I de alla scenarier där världens utsläpp av växthusgaser begränsades kraftigt ökade investeringarna i vindkraft och bioenergi med flera tiotals gånger fram till år 2050. Investeringarna i separering och lagring av koldioxid (Carbon Capture and Storage, CCS) var betydande efter år 2020. Också användningen av kärnenergi kommer att öka avsevärt.

Vindkraftens andel av energiproduktionen ökar snabbt i hela världen. Framtidens vindkraftverk kommer att vara betydligt större än dagens, vilket ställer stora krav på deras projektering och konstruktion. VTT tar tillsammans med Moventas fram ett verktyg för virtuell prototyputveckling som stöder projektering och konstruktion av vindkraftverkets växellåda och transmission. Produktutvecklingen och provningen sker på datorskärmen med virtuella modeller. Därigenom snabbas arbetet upp och behovet av verkliga prototyper minskar.

VTT förbättrar driftsäkerheten hos vindkraftverkens transmission och växellådor också genom att tillämpa system för tillståndsbaserat underhåll. Traditionellt används tillståndsbaserat underhåll vid underhåll av maskinparker i industrin.

VTT också deltar i flera projekt där man studerar förutsättningarna för ett mera allmänt bruk av tekniker för separering och lagring av koldioxid (Carbon Capture and Storage, CCS). I CCS Finland -projektet som leds av VTT granskas bland annat olika tekniska alternativ för separering av koldioxid i kraftverk och i stålindustrin.

Forskaren Sebastian Teir vid VTT har i sin doktorsavhandling utrett hur koldioxid kunde bindas i industrins biprodukter, såsom stålverkens slagg och gråberg i gruvindustrin. I sin doktorsavhandling undersökte Teir processer med vilka man kunde producera rena karbonatprodukter av gråberg och stålverkens slagg och samtidigt omvandla koldioxiden till ett fast och ofarligt mineral. Med de i arbetet utvecklade metoderna kunde man i laboratorieförsök binda koldioxiden i magnesium- och kalciumkarbonatprodukter. Trots att den direkta energiförbrukningen var ringa måste metodernas stora förbrukning av syror och baser skäras ned betydligt innan processen kan utnyttjas i industriell skala.

EU har framlagt ett förslag till direktiv, som om det realiseras betyder att alla nya kraftverk som använder fossila bränslen måste införa CSS. Målet i Europa är att hela 12 pilotanläggningar i full skala ska driftsättas före år 2015 och teknologin ska vara kommersiellt lönsam före år 2020.


Mer information

Satu Helynen
Teknologidirektör
+358 20 722 2661

Mer information

Satu Helynen
Teknologidirektör
+358 20 722 2661